Den senaste veckan har priserna på elmarknaden nått höga nivåer. I elområde 4 var timpriset på marknaden över 2,00 kr/kWh i mitten av september, vilket är väldigt högt för årstiden.
Hur kan elpriset pendla från rekordlåga priser i juli 2020 och nu, 13 månader senare, vara rekordhöga? Vi reder ut vad som fått elhandelspriset att skena.

- Elprisets utveckling påverkas och styrs av många faktorer och variation i elpriser kommer alltid att finnas. Under året 2020 var det till exempel historiskt låga priser. Men för tillfället verkar alla de delar som styr elhandelspriset påverka i samma riktning och har en prishöjande effekt.

De största faktorerna som påverkar det höjda priset för tillfället är hydrologiskt underskott, vilket är tillgången av vatten för vattenproduktion. I kombination med vädersituationen, ett högtryck som nu ger kallt och torrt väder. Vid kallt och torrt väder ökar dessutom efterfrågan.

Vid högtryck kan vinden minska, vilket resulterar i mindre elproduktion från vindkraft. Norra delen av Sverige har mer elproduktion från vatten- och vindkraft. Men det finns även en överföringsproblematik i elnätet, vilket bidrar till att elen inte kan transporteras ner från produktionen i norr till förbrukningen i söder. Begränsande problematik finns dessutom i elöverföring mellan länderna i det nordiska elsystemet, vilket är en bidragande orsak till att el importeras till Sverige vid behov, vilket ytterligaste kan medföra ett högre pris.

Så fungerar elhandelsmarknaden
Det totala elpriset består av 40 procent skatter och avgifter, 40 procent förbrukning och 20 procent elnätsavgift.

Elhandelspriset på elförbrukningen bestäms liksom för andra råvaror av utbud och efterfrågan. På elbörsen säljer producenter sin el. Här köper sedan elhandelsbolagen el som de säljer vidare till slutkund